Den medvetne tänker i december förstås på detta med julgranar. Julen är ju en av de högtider som känns svår för många att fira på ett hållbart sätt. En tradition som kan kännas svår att avstå är julgranen.
En julgran producerar syre och lagrar ungefär elva kilo koldioxid under de 7-10 år som den växer upp. Men granen skulle förstås fortsätta göra nytta om den istället fick stå kvar.
Flera hållbarhetsproblem
Varje år säljs ungefär 3 miljoner julgranar i Sverige. De flesta julgranar som säljs i Sverige idag kommer från granodlingar i södra Sverige eller importeras från Danmark. Det är framförallt ädelgranar som importeras.
Men det finns stora hållbarhetsproblem kring konsumtionen av julgranar. Till exempel ger monokulturer av gran ensidiga och artfattiga biotoper.
Forskare från SLU, Umeå universitet och Göteborgs universitet har visat på en lång rad fördelar med blandskogar – skogar med flera olika arter träd. Blandskogar ger en ökad biologisk mångfald med fler bär och vilt, samt bättre trädtillväxt.
Ett stort problem är att de flesta granar gödslas och besprutas med ogräsgifter. Det kan allvarligt skada naturen där de odlas.
Välj Krav-märkt
Om du vill ha en riktig gran så är det bäst att välja en Krav-märkt gran som odlas utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Både rödgran och kungsgran finns som Krav-märkta. Om du inte hittar en krav-märkt gran så är det bättre att köpa en vanlig, närodlad, rödgran framför en Kungsgran eftersom den senare sannolikt odlats med både gödsel och bekämpningsmedel.
Plastgran?
Ett alternativ kan vara en plastgran. Den måste dock sparas/användas i många år för att innebära en klimatvinst.
Om du tar hand om plastgranen och använder den i mer än 16 år så är den till slut bättre, än om du köper en ny naturlig gran varje år.
Om du köper en ny plastgran och bara använder den några år så är den helt klart sämst om man räknar in produktion, transporter samt mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning.